Skogsstyrelsen har i sitt landsbygdsprogram jobbat med att
informera om skogar och dess skötsel. Man tar exempel på olika platser i
naturen och beskriver på ett trevligt och informativt sett vad det är vi ser på
den plats vi är. Som jag skrev så tycker jag att det är spännande att besökare
i skogen blir uppdaterad angående växligheten.

Men!

På Mörtön står det en Bautasten som vi säkert skulle kunna
härleda långt bak i tiden. Vi vet att 1624 förekommer Mörtön i skrifterna. I
området har man funnit flinta och liknande vilket skulle tyda på att det har
förekommit någon form av bosättning eller att man vi färd på Lyckeby-ån haft
anledning att stanna på Mörtön. Runt en Bautasten har man i äldre tider haft
byaråd eller ting. Bautastenen på Mörtön är viktig att bevara.

Skyltningen som står i anslutning till Bautastenen beskriver
hur markägaren sparat och röjt för att ”Ett gammalt, och vidkronigt träd har
räddats till livet”.

I en ruta finns en kort beskrivning om Bautastenen. Där
skrivs bland annat:

”Stenen kallades förr av gårdens folk ”Toddystenen”, toppen
av stenen är plan och väl lämpad för glasen”.

När började Bautastenen kallas ”Toddystenen”?

Vad jag vet så kunde det vara vid den tiden när Ernst Alvik
och medarbetare jobbade för att anlägga den fantastiskt fina idrott och
fritidsanläggningen.

Gårdens folk mellan 1624 och 1930 vill jag påstå var inte så
moderna att man visste vad ”Toddy” var för något.

Det kan ses som kuriosa att presentera användningen av Bautastenen
så som ett serveringsbord. Som den hembygdsforskare jag är så tycker jag det
vore tydligare att använda detta utrymme till att informera mer om hur stenen
användes och varför.

Jag bli lite fundersam och hoppas att Skogsstyrelsen inte har
en blasé hantering av våra rester av tidigare bebyggelse och verksamhet på vår
landsbygd.